Fakta Juluppropet

Bakom initiativet står landets kyrkor genom Sveriges kristna råd som tar initiativ till en nationell namninsamling med tre krav till regeringen.

juluppropet-slutgiltig

År 2005 genomförde Sveriges kristna råd Påskuppropet för en humanare flyktingpolitik som samlade 160 000 namnunderskrifter. Nu går kyrkorna samman i ett nytt upprop för att förmå den svenska regeringen att arbeta för en mer human migrationspolitik. Juluppropets tre krav är att ge att ge barn och unga rätt till trygghet och framtidstro, ge alla som beviljas asyl i Sverige rätt till familjeliv samt att praktiska hinder mot familjeåterförening ska undanröjas.

– I våra församlingar får vi många berättelser och frågor från oroliga och förtvivlade människor. Det finns mycket ovisshet och väntan. Genom försvårad familjeåterförening uppstår onödigt obarmhärtiga situationer, säger ärkebiskop Antje Jackelén, Svenska kyrkan.

Under 2016 har det skett en drastisk förändring i svensk asyl- och flyktingpolitik. I juni röstade riksdagen för en ny och restriktiv asyllagstiftning. Men inte bara lagen, utan också myndigheternas tillämpning har stramats åt.

– I kyrkorna ser vi på nära håll hur den skärpta asyl- och flyktingpolitiken slår mot framför allt barn, unga och familjer som berövas hopp och framtidstro. Det handlar om barn och unga som riskerar att utvisas till krigsdrabbade länder och familjer som riskerar att hållas splittrade, säger kyrkoledare Lasse Svensson, Equmeniakyrkan.

Beslutet att genomföra Juluppropet togs i förra veckan av en enig styrelse för Sveriges kristna råd. Uppropet är undertecknat av 13 kyrkoledare. Namninsamlingen genomförs av Sveriges kristna råd i samverkan med Svenska missionsrådet. Juluppropet kommer att pågå fram till den 31 januari och de insamlade namnen kommer sedan att lämnas över till regeringen. Lanseringen av uppropet sker idag genom en unik sampublicering i fem kristna tidningar (Dagen, Sändaren, Kyrkans tidning, Världen idag och Katolskt magasin). Juluppropets uppmaning vänder sig inte bara till landets kyrkor – alla är välkomna att delta.

– Inom Sveriges kristna råd samlas 25 samfund där alla de kristna traditionerna i vårt land finns representerade. Vi är inte alltid överens om allt, men när det gäller människor på flykt så är vi enade om att vi behöver agera. Inför fjärde advent inbjuder vi nu alla att vara med och skriva under så att vi tillsammans kan göra vår röst hörd för människor på flykt, säger generalsekreterare Karin Wiborn, Sveriges kristna råd.

– Genom Juluppropet vill vi förmedla hopp till alla de barn och unga som nu känner rädsla för att de ska utvisas för att det inte finns plats för dem här, säger biskop Anders Arborelius, katolska kyrkan.

Kyrkorna har en stark tradition av engagemang för människor på flykt som visar sig genom exempelvis språkcaféer, praktiskt flyktingmottagande och opinionsinsatser. Just nu genomförs exempelvis utbildningssatsningen #Värme som under tre år ska utbilda 800 personer inom kyrkorna och civilsamhället som arbetar med asylsökande och flyktingar.

Fakta Påskuppropet

paskuppropet

I mars 2005 inleddes Påskuppropet av Sveriges kristna råds presidium. Bakgrunden var bland annat att ett relativt stort antal asylsökande som fått avslag på sina ansökningar fortfarande befann sig i landet och att en ny asyllagstiftning skulle införas på våren 2006. Också det stora antalet så kallade ”apatiska barn” bland de asylsökande och de väldigt olikartade bedömningar av deras situation som gjordes av regeringen och den allmänna opinionen var en viktig bakgrundsfaktor.

Påskuppropet syftade till att personer som fått avslag på sina asylansökningar men ännu befann sig i landet skulle få sina ansökningar godkända, i formen av en allmän amnesti. Detta skulle också ha fått till följd att Migrationsverket fick påbörja sitt arbete utifrån den nya lagstiftningen på våren 2006 med ett ”rent bord”. Uppropet efterlyste vidare ett återupprättande och utvidgande av rätten till asyl ”på ett sätt som är värdigt ett humant rättssamhälle”.

Omkring 160 000 människor skrev under uppropet, som också stöddes av ett stort antal organisationer vid sidan av SKR. Någon amnesti blev det inte, däremot öppnades en möjlighet för ett stort antal asylsökande att lämna in och få en ny asylansökan behandlad, genom en ”tillfällig lag”, gällande från november 2005 till mars 2006. Omkring 18 000 nya uppehållstillstånd beviljades under den tillfälliga lagens giltighetstid.

 

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someonePrint this page