Bakgrund

Här ges en bakgrund till Juluppropets tre krav.

juluppropet-slutgiltig

I uppropet formulerar Sveriges kristna råd tre önskemål. Vi vill att barn och unga ska ges rätt till trygghet och framtidstro, att alla som beviljas asyl i Sverige ges rätt till familjeliv samt att praktiska hinder för familjeåterförening undanröjs. I praktiken innebär detta att Sveriges kyrkor önskar att riksdagen snarast möjligt beslutar om att en återgång till ordinarie lagstiftning.

Det innebär bland annat att återinföra:
– permanenta uppehållstillstånd som norm
– rätten till familjeåterförening för alla som beviljas asyl i Sverige
– återgå till den tidigare, mer generösa, tillämpningen av särskilt och synnerligen ömmande omständigheter som grund för uppehållstillstånd.

Den tredje punkten, att undanröja praktiska hinder för de som har laglig rätt till familjeåterförening, kan mötas på olika sätt. Till exempel kan det vara möjligt att låta den planerade ambassaden i Beirut göra intervjuer för familjeåterförening för syriska medborgare eller att ha mobila ansökningsstationer.

Ge barn och unga rätt till trygghet och framtidstro
Sedan sommaren 2016 är tillfälliga uppehållstillstånd norm för de som beviljas skydd i Sverige. De flesta asylsökande får status som alternativt skyddsbehövande, vilket innebär 13 månaders uppehållstillstånd om ansökan bedömts utifrån den tillfälliga lagen. För att kunna känna trygghet och framtidstro krävs att man har rimliga möjligheter att förutse hur ens liv kommer att gestalta sig.  I det perspektivet är 13 månader en kort tid.

Den tillfälliga lagen medför även att möjligheten att få uppehållstillstånd på grund av så kallat särskilt respektive synnerligen ömmande omständigheter är begränsad. Tidigare fick afghanska ensamkommande barn i regel permanent uppehållstillstånd eftersom det inte gick att skicka tillbaka dem till Afghanistan. Att man nu i stället beviljar tidsbegränsade uppehållstillstånd innebär att hoppet släcks för många unga som försöker bygga upp ett liv i Sverige.

Ge alla som beviljas asyl i Sverige rätt till familjeliv
Den tillfälliga lagen innebär att de som bedöms som alternativt skyddsbehövande i regel inte har rätt att återförenas med sina familjer i Sverige. För personer med flyktingstatus finns rätten till återförening kvar. Man ska dock ha ansökt inom 3 månader efter att man fått sitt beslut för att undgå de hårda försörjningskraven som ofta innebär att en återförening i praktiken är omöjlig. För dem med laglig rätt till familjeåterförening ställs alltså orimliga försörjningskrav, och ofta finns praktiska hinder i vägen för att återföreningen ska kunna ske.”

Närheten till familjen är grundläggande för ett barns utveckling. Att leva i ständig ovisshet om framtiden skapar otrygghet för barn och unga och påverkar deras etablering i samhället.

Undanröj praktiska hinder för familjeåterförening
De som har rätt till familjeåterförening möter inte sällan byråkratiska hinder. För att ansöka om familjeåterförening krävs en intervju på en svensk ambassad. Till exempel är det i dagsläget i praktiken omöjligt för syriska medborgare att på legal väg resa till länder i närområdet med svensk beskickning, dvs. Turkiet, Förenade Arabemiraten, Egypten, Jordanien och Saudiarabien.

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someonePrint this page