FAQ

Här besvarar vi frågor som rör Juluppropet och svensk migrationspolitik.

Foto: Ikon

Foto: Ikon

Vad är Juluppropet?

Juluppropet är en namninsamling för en human migrationspolitik, med ett särskilt fokus på barn och unga. Juluppropet drivs av Sveriges kristna råd, som representerar 26 kyrkor i Sverige.

Genom att underteckna Juluppropet innan den 31 januari uppmanar du regeringen att ge barn och unga rätt till trygghet och framtidstro, att ge alla som beviljas asyl i Sverige rätt till familjeliv och att undanröja praktiska hinder för familjeåterförening.

Hur många namnunderskrifter önskar ni få?

Vi vill se så många namnunderskrifter som möjligt.

Vad är Sveriges kristna råd?

Sveriges kristna råd har 26 medlemskyrkor och inom dessa ryms de olika kristna traditionerna i landet. Sveriges kristna råd länkar samman medlemskyrkornas arbete inom flera olika verksamhetsområden.

Varför gör Sveriges kristna råd ett upprop om migrationspolitiken?

Under 2016 har det skett en drastisk förändring i svensk asylpolitik. I juni röstade riksdagen för en ny och restriktiv asyllagstiftning (Lag 2016:752 Tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, i fortsättningen kallat för den tillfälliga lagen), som bland annat innebär tillfälliga uppehållstillstånd som norm och begränsade möjligheter till familjeåterförening. Men inte bara lagen, utan också myndigheternas tillämpning av den har stramats åt. Medarbetare i Sveriges kyrkor möter dagligen människor som berörs av dessa ändringar. De vittnar om hur framförallt barn och unga hamnar i en allt mer utsatt situation, där de förlorat trygghet och framtidstro. Det är också många människor som vänder sig till kyrkorna och ber att de ska höja rösten eller agera mot den utsatthet som unga personer upplever i asylprocessen och i vissa fall efter det att beslut om uppehållstillstånd har fattats.

Sveriges kyrkor vill nu kanalisera de här vittnesmålen genom att ta en tydlig roll i opinionen för en human migrationspolitik, med särskilt fokus på barn och unga.

Vad innebär den tillfälliga lagstiftningen?

Lagen innebär att det svenska regelverket anpassas till miniminivån enligt EU-rätten och internationella konventioner. Det innebär att tillfälliga uppehållstillstånd blir norm för alla utom kvotflyktingar samt barn och barnfamiljer som sökt asyl innan den 24 november 2015 och att möjligheterna till familjeåterförening begränsas. Dessutom medför ändringarna begräsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd på grund av särskilt eller synnerligen ömmande omständigheter. Lagen trädde i kraft den 20 juli 2016 och ska som längst gälla i tre år framåt.

  • Tidigare har de flesta fått permanenta uppehållstillstånd. Med den nya lagen får man i stället huvudsakligen tidsbegränsade uppehållstillstånd, även om man lämnade in sin ansökan innan lagen trädde i kraft. Med den tillfälliga lagen får personer med flyktingstatus uppehållstillstånd i tre år med möjlighet till förlängning i 13 månader om skyddsbehovet kvarstår. Alternativt skyddsbehövande får uppehållstillstånd i 13 månader med möjlighet till förlängning i ytterligare 2 år om skyddsbehovet kvarstår.
  • Tidigare har en majoritet av de som har fått asyl i Sverige haft rätt att återförenas med sina familjer. Med den tillfälliga lagen får de som bedöms som alternativt skyddsbehövande i regel inte återförenas med sina familjer i Sverige. För personer med flyktingstatus finns rätten till återförening kvar. Man ska dock ha ansökt inom 3 månader efter att man fått sitt beslut för att undgå de hårda försörjningskraven som ofta innebär att en återförening i praktiken är omöjlig.
  • Tidigare har uppehållstillstånd utfärdads på grund av synnerligen ömmande omständigheter för vuxna och särskilt ömmande omständigheter för barn. Med den tillfälliga lagen ska dessa omständigheter endast kunna vara grund för ett uppehållstillstånd om en utvisning skulle strida mot ”ett svenskt konventionsåtagande” vilket gör att det i praktiken riskerar att bli svårare att beviljas uppehållstillstånd på denna grund.

Vad vill kyrkorna ska hända mer konkret?

I uppropet formulerar Sveriges kristna råd tre önskemål. Vi vill att barn och unga ska ges rätt till trygghet och framtidstro, att alla som beviljas asyl i Sverige ges rätt till familjeliv samt att praktiska hinder för familjeåterförening undanröjs.

I praktiken innebär detta att Sveriges kyrkor önskar att riksdagen snarast möjligt beslutar om att en återgång till ordinarie lagstiftning. Det innebär bland annat att återinföra

  • permanenta uppehållstillstånd som norm
  • rätten till familjeåterförening
  • samt att man ska återgå till den tidigare, mer generösa, tillämpningen av särskilt och synnerligen ömmande omständigheter som grund för uppehållstillstånd.

Den tredje punkten, att undanröja praktiska hinder för de som har laglig rätt till familjeåterförening, kan mötas på olika sätt. Till exempel kan det vara möjligt att låta den planerade ambassaden i Beirut göra intervjuer för familjeåterförening för syriska medborgare eller att ha mobila ansökningsstationer.

Vad menar ni med: ge barn och unga rätt till trygghet och framtidstro?

Sedan sommaren 2016 är tillfälliga uppehållstillstånd norm i för de som beviljas skydd i Sverige. De flesta asylsökande får status som alternativt skyddsbehövande, vilket innebär 13 månaders uppehållstillstånd om ansökan bedömts utifrån den tillfälliga lagen. För att kunna känna trygghet och framtidstro krävs att man har rimliga möjligheter att förutse hur ens liv kommer att gestalta sig.  I det perspektivet är 13 månader en kort tid.

Den tillfälliga lagen medför även att möjligheten att få uppehållstillstånd på grund av så kallat särskilt respektive synnerligen ömmande omständigheter är begränsad. Tidigare fick afghanska ensamkommande barn i regel permanent uppehållstillstånd eftersom det inte gick att skicka tillbaka dem till Afghanistan. Att man nu i stället beviljar tidsbegränsade uppehållstillstånd innebär att hoppet släcks för många unga som försöker bygga upp ett liv i Sverige.

Vad menar ni med: ge alla som beviljas asyl i Sverige rätt till familjeliv?

Den tillfälliga lagen innebär att de som bedöms som alternativt skyddsbehövande i regel inte har rätt att återförenas med sina familjer i Sverige. För personer med flyktingstatus finns rätten till återförening kvar. Man ska dock ha ansökt inom 3 månader efter att man fått sitt beslut för att undgå de hårda försörjningskraven som ofta innebär att en återförening i praktiken är omöjlig. För dem med laglig rätt till familjeåterförening ställs alltså orimliga försörjningskrav, och ofta finns praktiska hinder i vägen för att återföreningen ska kunna ske.

Närheten till familjen är grundläggande för ett barns utveckling. Att leva i ständig ovisshet om framtiden skapar otrygghet för barn och unga och påverkar deras etablering i samhället.

Vad menar ni med: undanröj praktiska hinder för familjeåterförening?

De som har rätt till familjeåterförening möter inte sällan byråkratiska hinder. För att ansöka om familjeåterförening krävs en intervju på en svensk ambassad. Till exempel är det i dagsläget i praktiken omöjligt för syriska medborgare att på legal väg resa till länder i närområdet med svensk beskickning, dvs. Turkiet, Förenade Arabemiraten, Egypten, Jordanien och Saudiarabien.

Den tillfälliga lagen ska gälla i tre år, varför kan ni inte vänta?

Syftet med lagen när den infördes var att begränsa antalet personer som kommer till Sverige för att söka asyl och att genom det sätta press på andra EU-länder att ta ansvar. Månader innan lagen trädde i kraft minskade antalet asylsökande som kom till Sverige. Det berodde framförallt på att gränskontroller och id-krav infördes i Sverige samt EU:s avtal med Turkiet och stängningen av flyktvägarna genom östra Europa. Man kan på så vis säga att syftet med lagen redan var uppfyllt när den klubbades igenom. Däremot slår lagen hårt mot dem som redan är här och har negativa effekter på integrationen.

Vad menar ni med att myndigheters tillämpning har skärpts?

Vi tänker på Migrationsverkets nya tillämpning av lagen: att avslå en asylansökan från ett barn som saknar individuella asylskäl och istället i vissa fall besluta om utvisning med uppskjuten verkställighet. Det innebär att barnet får ett utvisningsbeslut men att man väntar med att verkställa utvisningen till dess att barnet har fyllt 18 år.

Vad menar ni med: att människor på flykt framställs som en social och ekonomisk belastning och ett problem som bör lösas utanför Sveriges gränser?

I politiken och i den allmänna debatten framställs asylsökande allt mindre som det de är, alltså enskilda personer som har rätt att söka skydd (asyl) i ett annat land. I stället beskrivs de allt oftare som svårhanterliga grupper, som på frestar på Sveriges ekonomi, välfärd och sociala trygghet. Det finns ett starkt fokus på de svårigheter som asylpolitiken sägs innebära: bostadskris, arbetslöshet, belastning av välfärdsystemen och värdekonflikter. Man kan också höra argumentationer enligt linjen att Sverige inte kan lösa världens konflikter, utan att dessa ska lösas på plats och att Sverige därför inte kan ta emot människor som söker skydd.

Vad gör ni själva för människor på flykt?

Sveriges kyrkor har mött asylsökande och nyanlända under lång tid. Liksom många andra organisationer i civilsamhället har vi utökat vårt engagemang sedan antalet asylsökande i Sverige ökade drastiskt under hösten 2015.  Sveriges kyrkor möter människor på flykt på många olika sätt. Det sker genom konkret omsorg, stöd och vägledning. På många orter samarbetar kyrkorna kring verksamheter som språkcaféer, barngrupper och flyktingråd. Kyrkorna stödjer även människor på flykt som är kvar i sitt hemland eller i närområdet.

Några definitioner

Migrant
En person som har befunnit sig utanför sitt hemland i mer än ett år, frivilligt eller ofrivilligt.

Asylsökande
En migrant som vill använda sig av den mänskliga rättigheten att söka asyl (skydd). Om en person sökt asyl i ett land som skrivit under FN:s flyktingkonvention, måste landets myndigheter utreda personens behov av skydd.

Flykting
En person som uppfyller kriterierna för en konventionsflykting i FN:s flyktingkonvention.

Papperslös person
En person som befinner sig i ett land utan att ha giltigt uppehållstillstånd.

Ensamkommande barn
En person under 18 år som kommit till Sverige utan sällskap av en förälder eller annan vårdnadshavare och som söker asyl, har fått asyl eller befinner sig här utan uppehållstillstånd.

Nyanländ person
En person som har fått uppehållstillstånd och håller på att etablera sig i Sverige.

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someonePrint this page